Varning! Långt inlägg!
Imorgon är det bara en tredjedel kvar av Fitnessfighten, har läst lite om folk och ALLA verkar grymma :) Imponerad av alla entusiastiska människor med massa jävlaranamma!! Ni inspirerar mig!
Jag startade min viktresa augusti 2010.. Jag började äta lågkolhydrat och motionera mera. Det funkade FINFINT. Det enda jag verkligen förbjöd mig själv var COCACOLA, eftersom jag visste att det var ett stort problem i mitt liv. Det förbudet pallade jag. Socker har också funkat bra att sluta med men jag har hittat lite "bättre" alternativ så som stevia och sukrin. Jag har gjort mitt bröd på mandelmjöl, pofiber och fiberhusk och min sockerkaka på kokosmjöl och sukrin. Jag har unnat mig en mörk 86% chokladbit eller tom gjort en snickerskaka av mörk choklad, nötter och osötad jordnötssmör.
Jag gick ner 30kg. Vad lärde jag mig? Att inte vara extrem, sätta mål och delmål och unna sig saker ibland. Det var det som funkade på mig!
Har kört fitnessfighten i 19 dagar för jag ville ha en utmaning och kickstart. Strikt kost, träning varje dag och förbud socker och sötningsmedel.
ALLT JAG FOKUSERAR PÅ ÄR SOCKRET OCH SÖTNINGSMEDLET!!! Har aldrig mått så dåligt när jag vänjt mig av vid socker, men då har jag alltid stöttat mig med sötningsmedlet..
Att jag följer matprogrammet eller träningen känns skitsamma, hjärnan glömmer bort det för den tänker bara på förbudet! Jag har FAN tränat 15 timmar på 19 dagar!! 15 TIMMAR EVELYN!! och allt jag tänker på är att jag inte kan baka min lchfkladdkaka och bjuda kompisen på, eller baka en sockerkaka ala lchf med barnen. HALLÅ?!
Det jag vill komma fram till är att jag lärt mig att jag som person INTE klarar av detta extrema upplägg.. och absolut inte förbudet. Ska absolut köra färdigt nu, tänker inte ge upp!! Men jag ser fram emot att komma tillbaka till mitt vanliga liv, med lågkolhydrat, minimalt med socker och mycket träning, det är då jag mår bäst. Och jag ska vara SÅ STÖDDIG den 1a december när jag har klarat 29 dagar utan socker (dag 23, ska jag på halvåttahosmig middag och är en undantagskväll bestämt redan innan jag började)
Jag har förståelse för de som ska sluta röka eller sluta med andra laster.. förjävla jobbigt för psyket!! Men man fixar det om man vill!
Jag trodde aldrig jag skulle få en fin midja igen :) men jag lyckades <3
och när jag dammsög förut och tänkte på den där jäkla chokladbiten insåg jag vilket I-landsproblem. Jag kan äta vad jag vill och hur mycket jag vill när det finns barn och vuxna som inte har någon mat alls.. Vad är mitt problem?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar